We decided to do something for a change. Snorkeling sounded nice so we went for a 6 hour trip around the islands. Saw some Angelfishes and other stuff. The whole thing was kinda neat.

See the pictures from the trip here

Hej. Det ar sjukt jobbigt att skriva med endast tjugofem bokstaver. So from now on I will write in English.
Bye!

Alright! Har kommer lite bilder fran forsta natten pa Jumbo Hostel vid Arlanda. Kul upplevelse att sova i en 747. Tack mamma!

Se fler bilder har

Stackars Chris blev drogad pa en nattklubb i Boracay. Nagon la ner nan sort svamp i hans drink och efter det blev han helflummig.

Som tur var bade jag och Lisa med sa vi redde ut situationen. Han fick helt sonika lagga sig pa stranden och titta pa stjarnorna. Nagot som han var valdigt lycklig over, han log konstant i 30 min.
Efter att fargerna pa himlen borjat avta sa gick vi hem.

Det hela later kanske livsfarligt men for att vara arlig sa var det faktiskt inte sa farligt. Chris blev glad och skratta at stjarnorna ett tag medan vi vaktade honom.

Don't do drugs kids.

Newsflash! Det är tydligen inte alls bra att simma med sin kameran...

Finns det inga kvalitetsprodukter längre?

Jag gick förbi en bar för några dagar sedan och blev indragen av ett gäng personer. De visade sig vara Koreaner hela bunten. Som förra inlägget sa så verkar utseendet vara till en fördel här och därför blir man bjuden på öl.

Efter en presentationsrunda visade det sig att de var semestrande kitesurfare. Tydligen är Koreanerna pretty täta här, de åker till Boracay och beter sig som svenskar på chartersemester.

Efter den obligatoriska politikdiskussionen så fick man reda på att det antagligen var den andliga ledare (inte den från Götet) som stod för kalaset. En av killarna  var Kim Jong-il anhängare av något slag.

Politiskt korekt eller inte, kul var det.

Peace!

Hej, vi lever igen,
Tydligen är det ganska schysst att vara tjacksmal och över 1,80. Folk från olika länder kommer hela tiden fram och vill fotografera sig med en eller ger komplimanger. Lite annorlunda än Sverige, de kommer fram och typ "You handsome. Picture?"

Självklart ställer man upp men om någon månad lär man hamna i en hel del fotoalbum.

Vi har adderat tre Amerikaner till vårt crew:

Chris - En sval kille från Chicago. Runt trettio sådär som i vanliga fall är Businessteacher i Kina.

Ashley - Trailerparkquenn med sydstatsdialekt så djup att man drunknar i den.

Liza - Publicisten från California som är lite lagom flummig.

Bästa beslutet hittills.
Vi hoppa in i ett propellerplan imorse och begav oss till Boracay, en liten pärla till ö mitt ute i ingenstans.
Här möttes vi av blått, blått vatten och ljuvlig sand mellan tårna. Med andra ord... helt underbart!

For att dra en parallell så känns Boracay som Koh Phangan för 10-15 år sen, få verkar ha upptäckt denna ö och det är inte så värst mycket turister här. Priserna är låga, en varmrätt går för 20 spänn och boende för 2 kostar 80 kr per natt.

Nu ska vi ut och roa oss.
Kungligt dessutom.

Hej!

Internetcafet stanger om 8 min sa detta blir ett blixtinlagg.

Vi lever!
Dock ar det totalkaos i Manila. Riktig stokig stad som man inte far grepp om. Darfor bokade vi nyss in oss pa en flight till Boracay, en paradiso med bra uteliv.

Aterkommer nar vi val ar dar. Nu ska vi se om vi kan hitta nagra parlor i denna gudsforgatna stad.

MVH
Tom

Med orden "Your soul is mine!" landande mitt anställningskontrakt påskrivet och klart på skrivbordet. Drömmen var nådd, jag var nu riktig reklamare a´la Mad Men. Stilig titel, visitkort, fredagsöl och jobbtelefon, livet lekte.

Två år och över hundra Powerpointpresentationer senare har det blivit dags att säga hej då till vännerna vid Slussen. Det har varit två helt underbara, roliga och lärorika år på byrån.

Till min sista dag hade kollegorna ställt till med avskedsfest värdig självaste Don Draper. Sushibuffé, fin fina presenter och avtackningssång. Ni är för fina!

Tack än en gång för den här tiden, vi syns!
Tom



Nu när man ser alla på bild såhär, undrar man ju om det verkligen var en reklambyrå och inte en modellbyrå som huserade i backen?

Se bilderna här

Torsdagen bjöd inte på någon gourmetmiddag direkt. Först en spruta mushjärna rakt in i armen som skydd mot Japansk Encefalit. Sedan ett glas koksaltlösning fullproppat med kolerabakterier för att skydda mot just kolera...

Ok. Här sitter jag lagom filosofisk med en kylskåpskall öl på bordet och med Doktor Kosmos låt "Känslorna" strömmande ur högtalarna.

Stannar vi här har jag redan nu en ypperlig anledning att vara glad. Men det blir faktiskt ännu bättre! För om en vecka byter jag ut snömodd mot sandstrand, deadlines mot inga tider att passa.

Tillsammans med en av Sveriges mest skeptiska människor, Andreas Stolzenberg, beger jag mig iväg till Filippinerna. Det blir startskottet på en rundresa i Sydostasien utan dess like.

Vart jag befinner mig, vad jag gör och hur jag har det kommer du kunna följa här på bloggen.

Trevlig läsning.
Tom